Semester

Alla vägar leder till Rom, iaf kan man åka dit med Ryanair. Jag tycker det kan vara på sin plats att visa några bilder från denna stad. Roligt va?






Gammal arena, inte längre i bruk för sportsevenemang.












Säga vad man vill, men italienarna kan göra gott kaffe!








Det finns fåglar i Italien, dessa har precis ätit kall äklig pizza!











Påvens glada vakter













Gigantisk ryttare, det står visst riktiga människor nedanför statyn.



Sådär! Detta var ett litet smakprov från Rom. Det är värt att åka till den staden, faktiskt. =)

Melodifestival

Det är över nu! nåja, jag kan inte säga att mitt engagemang varit allt för flitigt, men det var trevligt igår när det kom några på besök. Om vinnaren inte vann för sin musikaliska insats så var det klart för hennes flirtiga dansare!

Retreat

Jag har varit en sväng på Bjärka Säby och deltagit i en liten uppbyggerlig retreat. En tyst retreat! Tanken med tystnaden var för att låta Gud tala och att själv kunna reflektera över livet. Jag misslyckades vid två tillfällen med tystnaden, första gången sa jag "hej", vilket inte kanske är så allvarligt. Andra gången jag bröt tystnaden var i samband med en Gudstjänst i övre salen, mötesledaren sa att vi skulle hälsa varandra med en "helig kyss" varav jag vänder mig till han som står bredvid mig och frågande säger "Ska vi kyssas?!" Det var avsatta tider för bön då alla samlades för att läsa förskrivna böner i kör. Speciell kultur men mycket uppmuntrande och skönt bönemönster. Jag kan gott rekomendera en retreat på Bjärka Säby.

Guds gåva till mänskligheten!

En nyupptäckt jag gjort i mitt liv är "espresso hemma". (Manicken på bilden är en gåva från frun!) En liten slurk och världen fungerar! Gott och uppiggande! Lite omständigt är det att brygga, men väl värt det!

Festen är slut!

Jag må säga att det blev en lyckad tillställning. De som dök upp verkade trivas med tillställningen och jag kände mig hyllad. Vi har alla fått nytt underlag för vår ackneodling och viktväktarna gråter.

Det är värt att tillägga presenterna jag uppvaktades med. Mycket fina! Tacksam för dessa! Ett barn i kongo fick ett års skolgång betald, jag fick blommor och godis mm. Brillorna jag fick (bilden) kompletterades med en vattenvänlig kroppsstrumpa (som avslöjar alla vilande muskler). Ser mycket fram mot att få använda den när isen släpper.

Kalas på gång

Det har hänt! Jag har passerat 30 och det skedde förra året. Nu, i år, på alla hjärtans dag är det dags att fira skröppligheten och åldrandet. Det blir lite kalas och alla som vill får komma, jag har skickat inbjudan till några och dom fick uppdraget att sprida tillställningen. Ett vilkor dock, har man inte ringt och sagt att man kommer kan det bli svårt att komma in. Det går förståss att förhandla! Vi ska ju äta och så, dumt om det inte räcker!
Kanske finns det tycken om att man inte behöver fira 30, men varför inte? Gud har varit god mot mig och jag har fått överleva 30 år.

Ett tydligt ålderstecken är det gråa hårstrået som smygit sig fram. Så länge de kommer en och en är det väl ok, men om de börjar gruppera sig och organiserade brutala framryckningar behöver radikala åtgärder vidtagas.

Minnen

Jag har varit lite ful och använt mig av Toyotas reklamlåt då jag spelade in den här filmen. Lite kul är den ändå, eller hur? Har man fått uppleva denna bil i verkliga livet blir denna film en liten nostalgitripp (eller en flashback). Titta och njut (eller gråt)!

Att komma hem!

Att komma hem! Det var det outtalade temat på andakten i går. Det var en berättelse som lästes upp som förklarade Guds nåd och att man alltid får komma hem till Gud, oavsett vad man har gjort (se citat nedan). Predikan handlade också om längtan man kan ha att få komma hem, samt att komma hem till Jesus.

Vad är det som symboliserar hemmet mer än där ens föräldrar bor. Om inte så kan sådana tankar väcka hemlängtan. Det kristna budskapet är att man har sin hemtillhörighet hos Jesus då man har valt att följa honom. Då det bibliska löftet uppfylls och man för möta Jesus på den yttersta dagen så måste det innebära att man även får träffa sina egna föräldrar och förföräldrar.

Ja, det var en kort sammanfattning och mina tankar kring andaken. Ps 139 lästes och den sekulära text som lästes upp var följande:

Det vita sidenbandet
Den här gången ska jag inte skriva något från mitt eget liv utan en sann berättelse från en sons liv. Han är nu med ålderns rätt hemma hos Herren. Föräldrarna i ett hem hade länge känt att deras äldste son var på väg i från dem.

Han kom hem berusad skällde och skrek och föräldrarna var säkra på att han stal pengar ifrån dem. Mycket riktigt så ertappade fadern sonen när han stod med plånboken i handen, det blev ett stort slagsmål mellan mellan man mot man och till sist tog sej sonen fri, sprang till dörren där han hävde ur sej en lång rad förbannelser över sin familj.

Tiden gick och sonen var borta, föräldrarna visste inte ens om sonen var vid liv. Men en dag efter 30 år kom ett brev från ett annat land. Det var sonen som berättade att han gått till sjöss, han hade skämts så mycket över det han gjort, därför hade han inte klarat av att höra av sej. Han skrev för länge sedan har jag förverkat rätten att träda över tröskeln till ert hus. Allt för ont har jag gjort er. Men nu är det så att jag är på väg till Sverige och längtar så efter att få se er igen, fortsatte han sitt brev. Jag kommer att ta tåget förbi ert hus och om ni vill att jag ska hälsa på kan ni väl sätta ett vitt siden band i den gamla eken på vår tomt. Om det hänger ett vitt siden band där stiger jag av vid stationen och kommer hem. Om inte lovar jag att aldrig störa er mera. När så sonen åkte förbi och fick syn på eken såg man knappt löven för den var full med vita sidenband.

Den här berättelsen berättade pastorn på orten där familjen bott i en gudstjänst flera år senare. Det gick några veckor sen var det dags att dela ut julblommorna till församlingsmedlemmar När pastorn kom till en äldre farbror ber han honom att stiga in. Där berättat han att det var honom pastorn berättat om på gudstjänsten några veckor tidigare. Han berättade att han inte tagit nattvarden sedan konfirmationen utom den söndagen han hört sin egen berättelse. Han sa ”JAG GICK FRAM OCH SÅG ATT DET FAKTISKT SATT ETT VITT SIDENBAND I EKEN !!!”

Han grät som ett barn denna 84 årige man. Han visste nu att han tagit emot Jesus i sitt liv och fått den allra största förlåtelsen i sitt liv. Jag är alldeles säker på att när han till sist i livets slut tog sista tåget hem till Herren, då var eken i Guds trädgård full med vita siden band, Budskapet gick inte att ta miste på, KOM HEM kom hem kom hem